Annons

Annons

Annons

Hybrider? 5 frågor och svar!

Fredrik-Nilsson

Fredrik Nilsson med en kraftig hybrid tagen 24 april i år.

Under försäsongen 2016 fångades flera hybrider i Mörrumsån – korsningar mellan lax och havsöring. En del av våra gäster funderar över om hybriderna är på väg att ta över laxens och havsöringens plats i ån och vad det i så fall kan bero på. Vi gillar att våra besökare reagerar på och funderar över vad som händer med fiskbestånden och vi vill gärna bidra till att räta ut frågetecknen där vi kan. Nedan listar vi de fem vanligaste frågorna och svaren kring hybridernas förekomst i ån.

1. Varför blir det korsningar mellan lax och havsöring? Var kommer hybriderna ifrån?

Under torra höstar med lågt vatten blir laxfiskarnas lekplatser färre. En del av grusbäddarna där fiskarna skulle planterat sin rom och mjölke blir torrlagda, eller näst intill. Det leder i sin tur till att lekmogna laxar och havsöringar trycks ihop mot åns mittfåra och konkurrerar om de kvarvarande platser som har rätt botten, djup och strömhastighet. Havsöringen leker oftast under oktober och laxen i november, men eftersom lekbeteendet styrs av bland annat vattentemperaturen förskjuts havsöringens lek närmare laxens under varma höstar. När både lekplatser och lektider kolliderar är korsbefruktningen ett faktum. Laxhonor väljer fortfarande laxhannar som partner och öringhonor leker med öringhannar, men på vissa platser är det ofrånkomligt att laxmjölke läggs över redan lagd havsöringsrom som fortfarande är mottaglig för befruktning. Om vårt klimat blir varmare finns uppenbara risker att detta fenomen kommer att öka.

2. Varför fångas det allt fler hybrider i Mörrumsån?

Genom årliga elfiskekontroller och smoltfångster (vi har en fälla där vi fångar och registrerar ”smolt”, det vill säga utvandrande lax- och öringungar) har vi kunnat konstatera att mängden hybrider i ån till dags dato relativt konstant utgör en extremt liten del av det totala beståndet av laxfiskar. Idén att antalet hybrider skulle öka kommer förmodligen av att vi under de tre sista åren haft problem med svampangrepp. Svampen har drabbat både lax och havsöring hårdare än den drabbat hybriderna och när fisket startar i mars har det varit ytterst få övervintrade laxar och havsöringar kvar i ån. När fångsterna av hybrider för våra gäster under mars och april överstiger hälften eller mer av de totala fångsterna är det en naturlig reaktion att de blivit fler, men så är det alltså inte. Däremot har antalet laxar och havsöringar minskat kraftigt i fångsterna under detta tidiga vårfiske. Detta har också gjort allt fler fiskare uppmärksamma på de kännetecken som är typiska för en hybrid, vilket i sin tur innebär att fiskar som tidigare registrerats som lax eller havsöring nu blir korrekt registrerade som de hybrider de faktiskt är.

3. Varför klarar sig hybriderna från svampangreppen? Varifrån kommer svampen?

Det här är en svårare fråga som inte har något givet, säkert svar. Utifrån en del kända faktorer kan man ändå tillåta sig att spekulera kring orsakerna. Man vet till exempel att lekande laxfisk blir ganska utmattad och får ofta lekskador där svampen angriper lättare när vattnet börjar bli varmt på våren. Även hybrider deltar i leken, men möjligen har en del av dem svårare att hitta en partner och blir därför mindre engagerade, sparar på sina krafter och ådrar sig inga skador där svampen får fäste. Generellt är det också så att motståndskraften mot vissa påfrestningar ökar i naturens egna korsningar, både i djur- och växtriket. Kanske bär hybriden på en gen som gör den mindre mottaglig för svamp och andra sjukdomar, kanske är det något annat den gör eller inte gör som stärker dess försvar.

De senaste åren har flera östersjöälvar och -åar drabbats hårt av svampangripen fisk, både i norra och södra delarna av landet. Men det är inte bara utlekta fiskar som drabbats, utan även stigande, blank fisk i maj och juni samt lekmogen fisk i september. Det är allvarligt. Skulle fisken kollapsa innan den hunnit leka går det snabbt utför med bestånden. Dessa svampangrepp är ett symptom på ett nedsatt försvar hos fiskar som primärt tycks lida av något annat. Man tror bland annat att det kan bero på brist på tiamin (B-vitamin) som också ligger bakom förlamning och död hos fåglar och vissa däggdjur. Tiaminbristen tror flera forskare kan komma av en försämrad status i Östersjön.

4. Så, fler hybrider i Mörrumsån har med läget i Östersjön att göra? Vad gör ni åt det?

Det är alltså inte fler hybrider i Mörrumsån nu än tidigare, totalt sett, men under mars och april står de för en procentuellt större andel av de totala fångsterna på grund av att fler laxar och havsöringar kollapsat under säsongens svampangrepp. Svampen angriper fisken lättare eftersom de har ett nedsatt försvar, vilket i sin tur kan bero på en sämre ekologisk status i Östersjön som påverkar fisken på ett ännu okänt sätt. En del forskare talar om att en ”cocktaileffekt” har uppstått. De menar då att många olika ämnen släpps ut i vattnet som tillsammans kan ha en negativ och svåröverskådlig effekt. Det är fråga om dumpade kemiska stridsmedel, plastpartiklar från tvätt och skräp, övergödning från jordbruk, djurhållning och industri, läkemedelsläckage som inte tas upp i reningsverken, båtbottengifter, tvättmedel och vårdslös kemikalieanvändning. Ovanpå denna cocktail, finns problem med havsförsurning som ett resultat av fossilbränsleförbrukning, döda bottnar som resultat av algblomning och obalans i fiskbestånden som resultat av det industriella fiskets hårda uttag på framförallt torsk.

På Mörrums Kronolaxfiske arbetar vi kontinuerligt med nämnda elfisken och smoltregistreringar för att kunna se förändringar i bestånden av lax och havsöring. Vi skickar genprover, fjällprover och sjuka fiskar till SLU och SVA för vidare analyser och håller hela tiden Länsstyrelsen och HaV informerade om åns status och eventuella avvikelser. Vi arbetar också med hållbarheten i den egna verksamheten, till exempel med sophantering och energiförbrukning.

5. Hur skiljer man hybriden från lax och havsöring?

De vanliga kännetecknen på havsöring är en kortare och kompaktare kropp än laxens mer slanka och långsmala skapelse. Öringen har dessutom fler prickar under sidolinjen där laxen oftast inte har några prickar alls. Gapet på en havsöring är, i förhållande till kroppens storlek, större än laxens och öringens stjärtfena har en rak bakre linje till skillnad från laxens mer >-formade fena. När ett eller flera av dessa säkra kännetecken är mixade på en och samma fisk kan man enkelt sluta sig till att det är en hybrid. Kännetecknen kan förekomma i alla möjliga variationer. En fisk kan till exempel ha en laxartad stjärtfena och mer långsmal kropp, men ändå ha prickar över hela kroppen och ett större huvud/gap än man normalt ser på en lax. En annan hybrid kan se ut som en lax på både gap och stjärtfena, men ändå ha havsöringens kompakta och korta kropp, o s v.

Vanligtvis har alltså hybriderna dessa mixade kännetecken från både lax och havsöring. Det händer dock att även ett tränat öga tar fel. Oftast beror det då på att anlagen från antingen laxen eller havsöringen blivit helt dominerande och man kan inte med blotta ögat upptäcka några blandade särdrag utan behöver göra en bioanalys med experters hjälp.

/Mattias Holmquist, Mörrums Kronolaxfiske.


Annons

Annons

Annons

Annons

Annons



Annons


Annons


MER FRÅN ALLTOMFLUGFISKE.SE